För att hundar gör avtryck för livet

Kategori: Nyheter (Sida 1 av 11)

Hunden som stjäl mat

Publicerad i SN Extra mars 2019

”Min hund stjäl mat från bordet, hur ska jag träna bort det?”

Hundar är opportunister. En hund som snor saker från tallriken har kommit på att det lönar sig, och kommer fortsätta med det så länge den får möjlighet att lyckas. Det första vi måste göra är alltså att se till att den inte kan komma åt maten. Ofta lättare sagt än gjort, men där handlar det om att vara kreativ och se lösningar. Ett exempel är att se till att det aldrig finns mat framme som hunden kan komma åt när den är i rummet. En annan är att se till att avgränsa hela rummet eller ytan där mat kan befinna sig, till exempel genom att ställa för kompostgaller eller en grind i dörröppningen.

Sen vill vi ju förstås lära hunden vad som är rätt beteende – om vi tar bort beteendet ”stäla mat” utan att ersätta det med något mer önskvärt blir det som ett vakum för hunden, och det felaktiga sugs tillbaka igen. Mitt tips är att lära hunden att komma till sig istället. Det gör vi genom att först skapa en situation där vi kan anta att beteendet kommer uppstå, i det här fallet genom att ställa mat på bordet. När hunden tittar på maten lockar vi på den och belönar med något gott hos oss. Syftet är att skapa kopplingen hos hunden att när den vill ha något ska den söka sig till matte/husse. Vi kan med fördel använda samma mat som står på bordet till en början, förutsatt att det är något hunden tål, och senare börja variera med hundens eget gottiga godis.

Poängen med det hela är att hunden troligen lärt sig att den kan komma åt det goda på bordet, men att det sen blir mindre kul när den blir påkommen. Vi kan säga att det i hundens sinne blir en plussituation och en minussituation. Om vi då kan skapa två plus istället, att få det goda OCH belöning från matte/husse, så ökar sannolikheten att hunden utför det beteendet istället. Det skapas alltså en vana hos hunden att när den vill ha något mumsigt från bordet söker den istället upp sin ägare och påkallar uppmärksamhet. Självklart vill vi inte alltid behöva ge hunden något så fort den blir sugen, utan vi börjar fasa ut och bara ge något ibland, och gärna då något extra gott. På det viset arbetar vi utifrån ett inlärningspsykologiskt perspektiv, som för övrigt fungerar på samma vis på alla däggdjur. Tänk till exempel på olika sorters spel om pengar. Du köper en lott och kanske vinner du en liten summa, men oftast är det en förlust. Sen plötsligt vinner du lite mer och då blir det moroten som gör det värt att fortsätta, för kanske kanske… Som den klassiska reklamen går – ”plötsligt händer det”. Det fungerar samma för hundar. Plötsligt kommer den där storvinsten, hunden kanske till och med får smaka från bordet om den ”ber” om det, men försöker den stjäla blir den av med bytet och får garanterat inte smaka.

Lycka till med träningen!

Hunden som juckar

Publicerad i SN Extra 28 februari 2019

”Min hund juckar på…” är en fråga som dyker upp ganska ofta från hundägare. Det kan vara andra hundar, kuddar eller människor som är det utsatta objektet, och hunden som juckar kan vara både tik och hane, kastrerad eller inte.

Det kan absolut handla om dominans, som är det vanligaste svaret de flesta får av ”hundkunniga” personer, men i de allra flesta fall är det en överslagshandling ofta utlöst av stress. Då menar jag inte att hunden har bråttom, utan att det är en biologisk stress som den känner i kroppen, bland annat genom ökad produktion av adrenalin, noradrenalin och kortisol.

Hunden upplever att en situation är jobbig; det kan vara till exempel en ung hane som inte vet hur han ska bete sig i ett möte där han blir extremt exalterad, och då istället klamrar sig fast vid personens ben och juckar. En tik i löp som blir frustrerad över att den unga hanhunden misstolkar hennes inviter till parning som lek. Listan kan göras lång över situationer som gör en hund stressad.

Vad som får en hund att testa att jucka första gången har jag inget svar på, men en hund som upplever att ett beteende lönar sig, det vill säga att den får ut något av det som den vill ha, kommer med största sannolikhet upprepa det beteendet. Det är ingen idé att försöka bestraffa hunden för att bli av med beteendet, då läggs bara ett obehag till i en redan jobbig situation och gör den ännu värre. På ytan kan en bestraffning verka fungera, men inom hunden ligger känslan kvar och en vacker dag pyser den över och beteendet poppar upp igen.

Det bästa är att först lösa situationen genom att ge hunden ett alternativt sätt att få ur sig energin. Till exempel kan det vara bra att ta fram en leksak och busa med, eller lära den ett alternativt beteende. En hund som glädjejuckar i ett möte med sin favoritperson kan behöva stärka upp att sitta och nosa på handen som alternativ hälsning. Det blir då lättare för hunden att lugna ner sig eftersom den får ut det den vill ur situationen, nämligen att få hälsa och visa glädje, men vi blir tydliga med HUR vi vill att den gör det för att det ska bli rätt. Därigenom minskar vi hundens frustration och stress.

Tidigare nämnde jag att hunden ibland juckar som en dominanshandling, och som förtydligande vill jag avsluta med att säga att det kan den göra mot andra hundar men det är väldigt sällan det är ren dominans. Oftast föredrar hunden andra sätt språkmässigt, och en hund är inte dominant i sin personlighet, utan för att dominans ska kunna uppstå krävs en resurs som hunden är dominant kring, det vill säga den som vill ha det mest och visar att den är beredd att gå längst för att få det är den som är dominant i den situationen.

« Äldre inlägg

© 2020 IA Pawprints

Tema av Anders NorenUpp ↑